Titeln på bloggen – adda mig

Undrar om det är någon av er som tänkt på den. Vaför adda mig? Jo sonen har add (adhd utan hyper). Han har också autism, den diagnosen fick han efter att jag startat upp bloggen. Adda mig innebär för mig att det inte är så himla lätt att känna sig som en i samhället/skolan/livet när en har en diagnos. Jag önskar inget mer än att sonen ska känna sig addad, tillagd. Därför adda mig.

Med eller utan något i kroppen

Imorse var det segt. Frukosten intogs inte förrän efter tolv. Vi hoppade över medicinen. Eller ja, medicin är det väl inte. Kanske skulle en kalla det för underlättaren. Fast det är inte bara det heller. Det finns ju biverkningar. Samtidigt som tabletten enligt sonen gör att det blir lugnare i hans huvud så märker vi att han blir mer låg, sinnesstämningen sänks. Inte så han blir depressiv men livet blir nog lite mer neråtkurva, fast stabilt.

I alla fall. Det märks de dagar han inte tar tabletten. Det kommer mer ljud i tid och otid ur honom. Skratt. Upp och ner i falsett. Utan anledning. Han är lite mer uppåt och smågalen dessa dagar. Det är härligt att få uppleva dessa sidor av honom också.

Det är dubbelt det här med medicinering. Det är som om vi ger honom den för att han inte är ”normal”, som alla andra. Samtidigt som den hjälper honom att förhoppningsvis hantera världen på ett aningen bättre sätt. Hade önskat att vi slapp. Men nu är det som det är. Bara att acceptera och kämpa på.

Hsp, högkänslig personlighet, kommer med autismen

Sonens förmåga att sålla intryck är sisådär. Såklart tröttar det något enormt. Hittade denna film på Youtube om syn- och hörselintryck och den passar in ganska bra. Jag har inte frågat honom om han känner igen sig men utifrån vad han säger om saken i fråga så är svaret ‘jag har förstärkt hörsel’.

https://m.youtube.com/watch?v=Can you make it to the end?

Prisa högkostnadsskyddet!

Vi hade väl löst det här hemma ändå, men tack och lov har vi ett högkostnadsskydd på många mediciner här i vårt land. Idag hämtade jag ut tre månaders förbrukning på sonens medicin. Då vi ganska fort rasslar upp i en hel del pengar har vi sedan ett tag (och fram till oktober) gratis uttag. Idag hämtade jag ut medicin för 3000 kronor!

Livet blir bra mycket enklare med denna lilla kapsel. Samtidigt är bemötande och pedagogik och allt annat som kommer till med vår son också en sorts medicin. Allt för att få vardagen att funka.

  

Vårdbidrag – check

Det tog lång tid att få ihop vårdbidragsansökan här i huset. Jag började skriva på ansökan i julas och mådde pyton varje gång jag satte mig ner med det. Så himla jobbigt att skriva om allt negativt en har med sitt barn. Att skriva denna ansökan gjorde mig psykiskt slut, det var nästan lika jobbigt som när vi höll på med BUP-utredningen förra våren. BLÄ!

I slutet av mars fick jag skickat in ansökan. Blev snabbt kontaktad av en handläggare och vi bokade tid i början av maj. Efter vårt möte som var jobbigt, men bra, tog det en dryg vecka och så hade vi beslutet i postlådan.

I två år framöver är vi berättigade till 1/4 vårdbidrag för vår son. Det känns helt okej, som cred på att vi verkligen har mer arbete kring vår son än andra föräldrar med 13-åringar.

Tack för det Försäkringskassan!

FK

I eftermiddag har jag träffat en handläggare på förskringskassan då vi sökt vårdbidrag för sonen. Tanken var att jag skulle gått tillbaka till jobbet men min chef tyckte jag kunde flexa hela eftermiddagen. Det var behövligt och jag är nu himla tacksam att hon tyckte det. Här sitter jag i soffan och är trött, framför allt i huvudet.

Att skriva ansökan var en av de värsta saker jag gjort. Att rada upp alla svårigheter vi har med vårt barn och därefter låta FK bestämma om vi har merarbete eller inte. Utsatt situation det där. Jag känner mig så himla granskad som förälder och det är nog det värsta. Och nu på mötet, känslan av att vilja säga rätt, komplettera med rätt saker. Inte svamla runt för mycket. Och hålla tårarna borta. Det gick. Inte.

Handläggaren var trevlig och det känns okej men jag har ju absolut ingen aning om var det hela landar. Hon tyckte jag hade skrivit precis som de önskar. Tacka fasen för det! 13 A4 ADD- och autistiska-drag-vardag med minimalt fokus på det som faktiskt funkar!

Egentligen skiter jag i pengarna, det som räknas är att få cred för det jobb vi lägger ner. Så känns det just nu i alla fall. 

Och sonen han spelar sitt dataspel. Det får han lov att göra idag. Hans mamma behöver återhämta sig. Imorgon är en annan dag.