När en har en son som helst hela tiden är i sitt rum/håller sig inomhus är det stort när klockan slår tolv på nyårsaftonen och vi får med honom ut på tomten. Cider i glaset och raketer på himlen.
Att det skulle bli så mycket jobb med dig var inget jag någonsin kunde föreställa mig. Det finns ju heller inget ‘orkar inte mer’ när en är förälder. Det är ju liksom bara att bryta ihop och komma igen. Jag lovar dig att kämpa på för din och vår skull. Finaste barn, jag älskar dig till månen, stjärnorna och regnbågen och tillbaka och en sväng till!
adda mig 