Igår hade vi glöggpartaj med våra vänner, de närmsta. De som sonen är mest trygg med. Som vi brukar dra ihop. Det var en lugn tillställning och under de cirka sex timmar som det hela varade så var han med i ”helgrupp” knappt tre av dessa. Resterande var han och kompisen på hans rum och kollade film.
Vi visste såklart att massa energi skulle gå åt och var lite förberedda. Men det blev värre än vi förväntat oss. Idag har det inte varit någon vidare bra dag. Han kom ur sängen vid tolv. Käkade frukost vid datorn mellan klockan ett och sju. Ja, det stämmer. Nu klockan åtta fick vi ner honom efter två timmars försök. Middag? Det blev ett äpple. Det vi lagat passade inte.
Det finns olika anledningar till att en är bakis. Ett glöggpartaj är en, särskilt när en har add och autism.
Imorgon är en annan dag.
adda mig 